Är problem med arbetsminnet ärftligt? Vad kan man göra för att träna upp arbetsminnet? Forskaren Torkel Klingberg hjälper oss att ge svar på några vanliga frågor om arbetsminne.
Vårt minne består av olika delar. En av dessa är arbetsminnet. Det hjälper oss i vardagen med att komma ihåg vad vi ska göra för stunden. Nedsatt arbetsminne resulterar ofta i koncentrations-, läs-, och skrivsvårigheter. Men hjärnan är formbar och det går att träna upp arbetsminnet.
Alternativ kommunikation omfattar flera saker: personen som har kommunikationssvårigheter, sättet att kommunicera, samspelspartnern och miljön runt omkring. Kan alla kommunicera? Vilka hjälpmedel finns? Finns det olika teckenspråk? Var kan jag få hjälp? Här har Föräldrakraft sammanställt frågor och svar kring hur man kan hjälpa sitt barn att hitta en fungerande kommunikation. Anna Carlstrand, DART kommunikations- och data-resurscenter, samt Håkan Ernklev, Tecknologen, har bidragit till guiden.
God självkänsla skapar balans och trygghet och är en tillgång under hela livet. Det gäller alla. Särskilt viktigt är det för barn som behöver särskilt stöd. Nya numret av Föräldrakraft, som utkommer denna vecka, innehåller en femsidig guide om hur man bygger upp självkänslan hos sitt barn.
Föräldrakraft har tagit några slalomsvängar genom vintersport-Sverige, halkat ut på curlingbanan och tagit pulsen på kälkhockeylandslaget. Ett är säkert: Vill ditt barn prova på någon vinteridrott så finns det goda möjligheter därtill. Men allt finns förstås inte ett snöbollskast från lägenheten eller huset.
Många lagar och regler har stiftats för att personer med funktionshinder ska kunna leva ett lika bra liv som alla andra. Det är självklarheter som alla är överens om. Inte desto mindre måste man ofta slåss för att få hjälp och om man inte känner till sina rättigheter kan det vara omöjligt att ställa krav.
Drömmen är att ha en övergripande plan. En plan som ger ett helhetsgrepp om de olika insatser som görs och möjlighet att ligga steget före. En plan som utgår från barnets villkor.
Många föräldrar känner sig ensamma i sin situation när de får ett barn med särskilda behov. Vissa upplever att vänskapskretsen minskar och att den sociala gemenskapen försvåras. Nätverk och föreningar har kommit att bli ett viktigt stöd för föräldrar när man inte orkar dra hela lasset själv. Man behöver någon att samtala med, någon som förstår utan utförlig förklaring.
För bara 15 år sedan fanns ingen lagstadgad rätt till personlig assistans och ingen lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. De som hade omfattande funktionshinder fick förlita sig på lokala politiska ambitioner och den kommunala ekonomin. Levnadsstandarden blev ofta beroende av kommunens ekonomi, istället för att utgå från behoven.
”Det viktigaste är att noga gå igenom sitt hjälpbehov. När en LSS-ansökan ska skrivas är det svårt att veta exakt vad som är normalt föräldraansvar och vad som går utöver det.”
Ett bra bemötande kan vara livsviktigt för familjer som har barn med funktionshinder. Men föräldrar är ofta missnöjda med den information de får och 70 procent hade velat ha mer information och fått träffa andra föräldrar till barn med Downs syndrom, visar en avhandling av vårdforskaren Gerth Hedov.
Barn med funktionshinder för en ojämn kamp i försäkringsvärlden. Vinnarna på dagens försäkringar är de familjer vars barn försäkras tidigt och klarar sig utan missöden upp till skolåldern. Då kan försäkringen bli både omfattande och med hög ersättning om oturen är framme. Förlorare är alla de barn som tidigt får skador eller har medfödda skador.
