Föräldrakraft

En majoritet i Riksdagen vill ha stopp för minuttänkandet och detaljfrågor vid bedömning av behovet av personlig assistans. Det framgår av den enkät som Föräldrakraft genomfört bland riksdagspartiernas talespersoner i sociala frågor.

Både S, V och FP ger också klart besked om att de nuvarande rutinerna hos Försäkringskassan bryter mot FN-konventionen om mänskliga rättigheter.

De flesta partierna är vidare ense om att det kan behövas förändrad lagstiftning eller förtydliganden av LSS för att lagens ursprungliga intentioner ska uppfyllas. Syftet med lagen är att göra det möjligt för alla att leva ett självständigt liv på samma villkor som andra.

Här följer svaren från partiernas talespersoner.

 

1. Vill du ha en återgång till en mer schablonmässig bedömning än det minuttänkande som Försäkringskassan har börjat tillämpa?

Lars U Granberg (S): Försäkringskassan måste börja om och i dialog med brukarorganisationerna hitta ett bedömningssystem som känns rättvist, accepteras av båda parter och som inte kränker den personliga integriteten.

Elina Linna (V):Ja, men samtidigt är det viktigt att man tar fram en modell som ger enhetliga bedömningar.

Magnus Johansson (MP): Ja

Kenneth Johansson (C): Vi ska inte ha mer detaljer i behovsbedömningen än vad som är absolut nödvändigt för att den assistansberättigade ska få sitt behov tillgodosett på ett rättssäkert sätt.

Cecilia Widegren (M): Så länge nuvarande lagstiftning gäller kan praxis inte ändras.

Anders Andersson (KD): I den nya lagrådsremissen om personlig assistans anges att det är viktigt att det finns tydliga regler och riktlinjer för beslut om såväl grundläggande behov som andra personliga behov. Rege­ringen fastslår också att det är viktigt att öka säkerheten och enhetligheten vid beslut om andra personliga behov inom personlig assistans. Försäkrings­kas­san bör därför ges i uppdrag att rapportera till regeringen om utvecklingen och vilka eventuella åtgärder som är lämpliga.

Maria Lundqvist Brömster (FP): Ja, absolut. Den personliga integriteten måste värnas.

 

2. Anser du att det är förenligt med FN-konventionen om mänskliga rättigheter för  personer med funktionsnedsättningar att ha detaljerade frågor om exempelvis toalettbesök?

Lars U Granberg (S): Nej, se svaret på fråga 1.

Elina Linna (V): Nej, bedömningar ska inte utformas på ett sätt som uppfattas som kränkande.

Magnus Johansson (MP): (Inget svar på denna fråga.)

Kenneth Johansson (C): Frågor som kan uppfattas som kränkande ska inte ställas. Det ligger i FN-konventionens intentioner.

Cecilia Widegren (M): Sannolikt inte, men jag är inte personen att bedöma det.

Anders Andersson (KD): Jag har blivit uppmärksammad på problemen som uppstått [i arbetet med att ta fram bedömningsinstrument] och förutsätter att Socialstyrelsen vidtar alla de åtgärder som krävs så att integritet och respekt för den enskilde inte åsidosätts. Arbetsformerna ska kunna accepteras av samtliga som ingår i projektet och uppdraget ska kunna slutföras som planerat vid en eventuell tillämpning av instrumentet.

Maria Lundqvist Brömster (FP): Nej. Läser vi konventionen, till exempel artikel 17 om skydd för den personliga integriteten står det ”alla personer med funktionsnedsättning har rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet på lika villkor som andra”. Detta är tydligt nog.

 

3. Anser du att nuvarande rutiner hos Försäkrings­kassan är förenliga med LSS-lagstiftningens intentioner? Om inte, är du beredd att förtydliga lagen för att ändra på detta?

Lars U Granberg (S): Eftersom Försäkringskassan lovat att börja om hoppas jag att ny lagstiftning inte behövs.

Elina Linna (V): Det pågår ju en utveckling mot uppstyckade insatser och snävare bedömningar som är mycket problematisk och inte alls i linje med lagstiftningens intentioner om självbestämmande i vardagen. Om det behövs lagstiftning eller endast regeringsuppdrag för att vända detta kan jag inte svara på idag, men för oss är det självklart att om vi får sitta i regeringen ska vi sätta de ursprungliga intentionerna högst och inte kostnadsdämpande åtgärder.

Magnus Johansson (MP): Det är helt klart så att lagstiftningen behöver förtydligas så att behovsbedömningen kan ske på ett rättvist och värdigt sätt. Arbetet med att finna bra instrument för detta ska ske tillsammans med brukare, handläggare och forskare.

Kenneth Johansson (C): Honnörsord för LSS är valfrihet och delaktighet och att i tillämpningen ha största respekt för den personliga integriteten. Det ska vi leva upp till.  En behovsbedömning av hög kvalitet behövs för ökad rättssäkerhet och att alla ska få det stöd och den service man har behov av och rätt till. Om vi inte når dit är jag beredd att medverka till en ändring av lagstiftningen.

Cecilia Widegren (M): Nej, därför kommer vi att förändra LSS-lagstiftningen i flera steg. Den första av flera propositioner presenteras i riksdagen under våren.

Anders Andersson (KD): Se fråga 1.

Maria Lundqvist Brömster (FP): Nuvarande rutiner hos Försäk­ringskassan är inte fören­liga med LSS-lag­stift­ningens intentioner. Man fokuserar inte på den enskildes behov. Enligt lagstiftningens intentioner ska individen ges möjlighet att leva ett fullvärdigt liv, känna delaktighet och ha valfrihet. Folkpartiet anser att det finns ett behov att i lag reglera rätten till assistansersättning för att man ska kunna leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Folkpartiet har motionerat om detta i riksdagen. Rätten till arbete, att bilda familj och i övrigt kunna leva jämlikt måste lyftas in i LSS för att garantera mänskliga rättigheter.

 

4. Vilka åtgärder anser du behöver vidtas för att skapa trygghet för personer som har rätt till personlig assistans?

Lars U Granberg (S): En bred överenskommelse om den fortsatta LSS-hanteringen. Ett stopp för regeringens skattesänkarpolitik som urholkar möjligheterna till gemensam och solidarisk välfärd.

Elina Linna (V): Förutom vad jag tidigare sagt om behovsbedömningarna vill vi hålla fast vid grundprinciperna för vilka som får personlig assistans, dvs inte flytta över personer till den föreslagna insatsen personlig service med boendestöd. På sikt tror vi att staten behöver ta över huvudmannaskapet för att göra bedömningarna mindre beroende av kommunala budgetar.

Magnus Johansson (MP): Assistans vid sjukhusvistelse, värdig behovsbedömning, samlat kostnadsansvar hos kommun och en uppföljning från länsstyrelser.

Relaterat:

Nya LSS försenas minst ett år Kartläggning av toalettbesök och sexualvanor väcker bestörtning Socialutskottets ordförande: Jag är förbannad och upprörd Kraven som Socialstyrelsen måste uppfylla Unga Rörelsehindrade: Kartlägg partiledarnas sexualvanor "Kasta assistansförslaget i papperskorgen" Socialstyrelsen stoppar omstritt assistansförslag Fler än 4000 protesterar mot assistansförslag Regeringen vill fortsätta kostnadsjakten inom personlig assistans RBU: Negativt att regeringen inte prioriterar jobb för unga med funktionsnedsättning Dagen före nya propositionen: 9000 protesterar mot assistansförslag Stärkt barnperspektiv inom assistans från januari 2011 Försäkringskassan skyller på Regeringsrätten: Vi kan inte backa Nytt försök att enas om assistansbedömning

Kenneth Johansson (C): Värna rättighetslagstiftningen, utveckla i samråd med brukarföreträdare behovsbedömningen, genomföra LSS-kommitténs och regeringens förslag om tillstånd/aktivare tillsyn av assistansanordnarna, införa barnperspektiv i LSS, bevara möjligheten för assistansberättigade att fortsatt kunna välja vem man vill ska utföra assistansen samt erbjud individuell plan till den som beviljats LSS-insats. Jag ser inte behov av att genomföra några större kostnadsdämpande åtgärder och är glad över satsningar som nu görs för att utveckla daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Cecilia Widegren (M): LSS-lagstiftningen är en rättighetslagstiftning. Vi förändrar den för att den ska bli än bättre och med mer fokus på kvalitet och individuella behov. Alla åtgärder som behövs för detta kommer vi att återkomma till.

Anders Andersson (KD): Jag vill i första hand hänvisa till de åtgärder som finns i lagrådsremissen om personlig assistans. Där lämnas förslag som innebär tillståndskrav för enskilda assistansanordnare, anmälningsskyldighet för de assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina assistenter, bestämmelser om barnets bästa samt obligatorisk registerkontroll av personal som utför insatser åt barn i LSS.

Maria Lundqvist Brömster (FP): Se svar på fråga 3. Individuella behov måste hela tiden sättas i fokus. Försäkringskassan måste se hela individen . Den enskildes egna ambitioner och intressen måste vara en utgångspunkt och en grund för assistanstid.

 

 

< Föregående		Nästa >