I framtiden vill hon bli psykolog - men först hoppas hon vara medaljhopp i Paralympics år 2014 som då hålls i Ryssland.
Ytterligare två ungdomar som bara är 16 år gamla ingår i Paralympicstruppen, nämligen Per Kasperi (kälkhockey) och Simon Jacobsen (alpint).
Trots alla unga debutanter är Sveriges Paralympicstrupp en av de mest åldersspridda genom tiderna. Håkan Axelsson gör sin paralympiska debut 52 år gammal och i truppen finns flera andra deltagare som har ytterligare år på nacken, exempelvis Jalle Jungnell fyller 56 år.
Mest uppmärksamhet väckte dock de framåt 16-åringarna när truppen presenterades av Svenska Handikappidrottsförbundet på måndagen.
Linnea Ottosson Eide, från Kullavik söder om Göteborg, längtar efter att få möta världeseliten inom sitski.
Första gången hon provade på sitski var i femårsåldern, på skidresa med familjen, men sedan augusti går hon på Åre skidgymnasium i Järpen.
- Det betyder jättemycket att slippa resorna så att jag kan träna mycket mer och göra det tillsammans med klasskompisarna. Den sociala miljön betyder mycket. Även om det bara är jag som åker sitski behöver jag aldrig känna mig annorlunda, berättar Linnea.
- Jag är den första och enda som åker sitski på gymnasiet, men inte den sista. Jag hoppas fler vågar ta steget, säger Linnea som säger att hon känner stor samhörighet med skolkamraterna som åker stående.
Målet är framförallt att få kämpa mot de allra duktigaste åkarna.
- Jag har aldrig fått chansen att känna på de vassaste konkurrenterna. Jag ska göra mitt absolut yttersta, men Ryssland 2014 är det viktigaste målet. Då har jag ännu bättre förutsättningar.
Hur kändes det att bli uttagen?
- Jättestort! Jag åker dit som ung och lovande, säger Linnea som medger att det samtidigt känns väldigt nervöst.
Vilken är din styrka som sitskiåkare?
- Motivationen och viljan, svarar Linnea. Jag ser inga problem. Visst kan man känna sig omotiverad ibland, men jag ser framåt och ger inte upp.
Vad är du mest orolig för?
- Fasan är att köra ut i första åket. Det vore pinsamt. Satsar man för hårt kan vem som helst köra ut, marginalerna är små. Det är också lätt hänt att man skadar sig, så att man inte kan hålla på med träningen. Jag avvaktar med störtlopp till 2014, men det går ändå fort och mycket kan gå snett.
Vad har du för intressen i övrigt?
- Hästar! Jag har ridit hela livet och mamma älskar också hästar. Jag har själv varit ungdomsledare på Lyckans Ridklubb i Anneberg. Så älskar jag även musik. Jag både sjunger och spelar saxofon.
Vad gör du i framtiden?
- När jag gått gymnasiet ska jag jobba ett år och satsa på Paralympics. Sedan vill jag gå en psykologutbildning. Jag tycker om att lyssna och hjälpa till, säger Linnea.
Mer om Paralympicstruppen på SHIFs hemsida.
Lykke til i Vancouver! Vi heier på deg !! 
et är väl bättre att höja lönena till assitenterna
Hilsen Otto Og Evelyn. (din farfars bror)