Regeringen storstädar bland förslagen till förbättringar av LSS-lagstiftningen. Personer med psykisk funktionsnedsättning får ingen rätt till daglig verksamhet.
Inom personlig assistans vill regeringen skärpa kontrollen och tillsynen.
Och kostnadsjakten ska fortsätta.
| Relaterat: |
|---|
Den 1 januari 2011 vill man införa krav på tillstånd för att bedriva personlig assistans. Anställda måste också kontrolleras i belastningsregister.
Som väntat har man strukit bort det kontroversiella förslaget om en ny, förenklad assistansform kallad "personlig service med boendestöd".
Det blir inte heller någon ändring av huvudmannaskapet, utan detta delas även i fortsättningen av stat och kommuner.
Däremot skriver regeringen att ”kostnadsdämpande åtgärder bör övervägas för att säkerställa reformens hållbarhet, men ska göras med varsamhet”. Trots att kostnadsökningarna för personlig assistans redan har planat ut är regeringen inte nöjd med ekonomin.
Regeringen presenterar sitt förslag till ny LSS som en satsning på "ökad kvalitet och trygghet".
Det ska krävas tillstånd för att enskilda assistansanordnare ska få bedriva verksamhet med personlig assistans. LSS-lagens bestämmelser om tillståndsmyndighet, sanktionsmöjligheter och överklaganderätt ska gälla även personlig assistans.
De assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina assistenter ska vara skyldiga att anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen.
Regeringen föreslår också en ny lag om registerkontroll av personal som ger stöd och service till barn med funktionshinder. Denna registerkontroll ska INTE omfatta administrativ personal och föräldrar som utför insatser åt sitt barn.
De nya tillstånden och kontrollerna är dock ingen dyrbar affär för staten. Regeringen menar att det räcker att tillföra Socialstyrelsen 15 miljoner kronor för effektivare tillsyn och för arbetet med tillstånd för personlig assistans.
- En viktig del är att barnperspektivet i LSS stärks, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson.
I lagrådsremissen föreslår regeringen att en bestämmelse införs i LSS som innebär att när åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn ska tas till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad.
Förslaget är en besvikelse när det gäller sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det blir bara en mindre försöksverksamhet, trots att LSS-kommittén hade föreslagit en satsning på 500 miljoner kronor per år för att ge 7400 personer rätt till daglig verksamhet.
Regeringen nöjer sig med 35 miljoner kronor per år under tre år till försöksverksamhet för kommunernas arbete med att utveckla daglig verksamhet.
Och inget sägs om att vidareutveckla rättigheten till fler grupper, exempelvis personer med rörelsehinder.
Regeringen vill också dessutom skärpa reglerna för dubbelassistans. Det får bara beviljas när möjligheterna att tillgodose behovet genom bostadsanpassning eller andra hjälpmedel har utretts.
Regeringen hoppas att förändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011.
Här finns Socialdepartementets pressmeddelande om lagrådsremissen http://regeringen.se/sb/d/12705/a/139042
Kenneth Johansson (C), ordförande i riksdagens socialutskott och tidigare ordförande i LSS-kommittén säger i en kommentar att han är nöjd med regeringens förslag:
- Eftersom jag var ordförande i LSS-kommittén och de flesta av förslagen i lagrådsremissen kommer från min kommitté känns det särskilt bra. Nu hinner vi behandla förslagen i riksdagen och besluta om förbättringar under mandatperioden, vilket hela tiden varit min utgångspunkt. Nu får vi äntligen in barnperspektivet i LSS så att barns bästa beaktas i besluten.
- Det finns fler förslag att hämta ur LSS-kommitténs arbete och jag tänker driva på för att även dessa förslag presenteras och genomförs under nästa mandatperiod, säger Kenneth Johansson.
et är väl bättre att höja lönena till assitenterna
