Dold funktionsnedsättning drabbar skolelever

Många skolelever som stammar får alltför låga skolbetyg.
- Det finns elever som inte kan eller vill göra en muntlig redovisning på grund av stamning. Då är det viktigt att läraren är lyhörd, säger Liselott Ek, vice ordförande för Stamningsförbundet.

På Leva & Fungeramässan i Göteborg kommer Stamningsförbundet att sprida infomation om svårigheterna för elever och andra som stammar.

- Det värsta med stamning är att det syns inte utifrån att man har ett handikapp men när man väl börjar prata så märks det, säger Liselott Ek.

Hon har själv en dotter på 17 år som har stammat sedan hon var 4 år.
- Det första vi fick höra från alla var att det växer säkert bort. Nu har hon börjat kunna behärska sin stamning på ett bra sätt. Hon har aldrig skämts över sin stamning utan har alltid velat vara i centrum trots sin dolda funktionsnedsättning, säger Liselott Ek.

Hon ger fler exempel på hur vardagen kan se ut.

- Som förälder kan man känna sig hjälplös och att det inte finns något man kan göra när barnet inte får fram en mening på 10 minuter. Det känns otroligt jobbigt. Speciellt förr i tiden, då det inte fanns några hjälpmedel.

- Nu när det väl finns hjälpmedel så är de inte klassade som hjälpmedel i hela Sverige utan bara på vissa ställen i landet. Det borde inte spela någon roll var man bor, säger Liselott Ek.

Hon reagerar också över att många föräldrar inte inser att deras barn stammar.
- De tänker att det växer bort eller att det är nog inte så farligt. Trots att man hör och ser på barnet att de har det jobbigt och vill ha hjälp, säger Liselott Ek som nu hoppas träffa många föräldrar, lärare och andra på Leva & Fungera för att öka deras kunskap om stamning.