Victoria: Utan järnvilja blir man avskräckt och ger upp

Att läsa med linjal var ett knep som underlättade läsningen, berättar kronprinsessan Victoria i en intervju med Föräldrakraft. Intervjun publicerades i nr 1, 2008 som utkom i januari. Eftersom intervjun har väckt stor uppmärksamhet i andra medier publicerar vi här intervjun även på vår webbsajt.

I Föräldrakraft nr 1, 2008 publicerades även andra intervjuer och artiklar om läs- och skrivsvårigheter.

Victoria har dyslexi och därmed stora problem med att läsa och skriva. Hon har ändå klarat sig ganska bra, mycket tack vare att hon tidigt fick bra hjälp.
– Mamma hade ögonen på det, berättar Victoria.

I grundskolan var det dock inte så enkelt att hålla jämna steg med klasskamraterna.
– Alla i skolan visste om det och det var något vi ofta skämtade om. ”Ja, med dig får vi komplettera senare...”, minns Victoria från lektionerna.

Hur upplevde kronprinsessan i övrigt problemet med sin dyslexi?
– Dels var det alltid jobbigt att läsa, dels gick det inte lika snabbt. Och jag började läsa sent. Jag läste inte en enda bok frivilligt förrän för några år sedan.

Likväl har Victoria bedrivit internationella studier på hög nivå under många år och man frågar sig hur det är möjligt under sådana förutsättningar.
– Viljan, är svaret från kronprinsessan. Man lär sig också egna metoder för att klara sig.

Victorias erfarenhet är alltså att det är viktigt att komma underfund med vilka arbetssätt som passar en själv bäst.
– Men om man inte har en järnvilja eller mycket jäklar anamma så blir man avskräckt och ger upp, säger hon.

Victoria kom själv på en del tricks för att underlätta studierna, till exempel att använda linjal vid läsning.
– Det är alltid individuellt vilken betydelse dyslexi har så vilka knep som fungerar varierar. Själv har jag ofta pluggat med linjal.
– Samtidigt blir det lätt så att man mäter sig med andra och inser hur långsam man är. Man hör hur de andra bläddrar vidare i böckerna.
– Men dyslexi har ingenting med intelligens att göra. Man har starka sidor och svaga sidor och man får försöka kompensera svagheterna på olika sätt. Man inser att alla människor som har funktionsnedsättningar måste jobba hårt med det.

Frågan om vilka starka sidor kronprinsessan har besvaras med ett stort leende.
–Tyvärr kan man inte räkna boxning till mina starka, skrattar Victoria och syftar på uppgifterna om att många dyslektiker har visat sig vara mycket skickliga i boxningsringen, så är exempelvis fallet med en av Bertil Hults söner.

Att kronprinsessan har många styrkor är förstås väl känt, inte minst vid olika offentliga tillställningar. Den här kvällen visade hon prov på det då hon tidigare i vinter överlämnade Bertil Hults skolpris till Björkesta­skolan och samtalade med rektor, pedagoger, olika specialister och andra personer som medverkade.

Men dyslexin är ett stort dolt problem för kronprinsessan när hon utför de representativa uppgifter som hennes samhällsposition innebär.

Dyslexin medför inte bara prob­lem med att läsa och skriva.
– Jag har också mycket svårt att komma ihåg namn och ansikten och det är ett stort minus i min roll, säger Vic­toria.
– Jag försöker verkligen lära mig namn och ansikten men de ”sätter sig” inte.

Vad tycker kronprinsessan om Björ­ke­staskolan som får Bertil Hults skolpris?
– Det är ett helt fantastiskt arbete som skolan och rektor Ann-Marie Julin har utfört. Det är imponerande att man har orkat ta tag i problemen på det här fina sättet och att arbetet har genomsyrat hela skolan och alla elever. Ett sådant pedagogiskt arbete är ofta enormt tidskrävande men det har den här skolan klarat.

Hur kan man få alla andra skolor att arbeta på samma sätt?
– Nu gäller det att visa upp att det går att göra som man gör på Björkestaskolan och att det inte behöver vara så komplicerat som man tror.

Vilka råd och tips vill kronprinsessan själv ge till skolorna?
– Min förhoppning är att Björke­sta­skolan kan bli som en mentor för många andra skolor i regionen och får möjlighet att sprida sitt arbetssätt.
Att det är viktigt att informera om dyslexi understryker Victoria.
– Små berättelser, som de Bertil Hult berättar om sin familj och sina söner, är viktiga för att skapa förståelse. Om ett barn kommer hem och säger att han eller hon är ”dummast i skolan” måste man komma ihåg att dyslexi inte har något med intellektet att göra. Man har andra styrkor och får lära sig hantera läs- och skrivproblemen på rätt sätt.

Uppmärksamheten kring dyslexi och Bertil Hults skolpris tycker Victoria också har andra fördelar genom att det skapar ringar på vattnet:
– När man arbetar med att lösa problemen med dyslexi ger det en större förståelse även för andra funktionshinder, säger kronprinsessan.