Barn- och äldreminister Maria Larsson svarar på kritiken från Karl Grunewald. Hon hoppas få fram en ny tydlig vägledning för vilken kompetens man ska ha som anställd inom LSS-verksamheter.
Karl Grunewald tar ny strid om brister inom omsorgen
Fakta
Skärp kompetensen på LSS-personalen
Maria Larssons debattartikel i Expressen.
Maria Larsson sviker de funktionshindrade
Karl Grunewalds debattartikel i Expressen.
Maria Larsson sviker de funktionshindrade, hävdar Karl Grunewald i en debattartikel i Expressen.
Vi ska undersöka om vi kan ha tydligare kompetenskrav inom LSS-verksamheter, svarar barn- och äldreministern i egen debattartikel.
Expressen har nyligen publicerat en rad reportage om brister i gruppboende och andra insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Så här skriver Karl Grunewald bland annat:
- Formellt sett är det inget yrke att vara anställd som LSS-personal eftersom det inte finns någon av regeringen fastställd kompetens. Kommunerna kan anställa vem som helst. Det senaste är att man flyttar över personal från äldrevården som inte orkar med sitt arbete där.
- Följden är att det finns en flora av titlar på de anställda på gruppbostäderna. Regeringen har inte ens låtit utreda vilka som bör gälla. Såväl Socialstyrelsen som LSS-kommittén och Sveriges kommuner och landsting har påtalat kompetensbristerna för regeringen.
- Det ligger något djupt odemokratiskt i att de kunskaper vi har inte når dem som arbetar inom området. De fullgör rutinmässigt sitt arbete utan att få veta varför eller förstå orsaken till den enskildes behov. Särskilt pinsamt är det stora gapet mellan verkligheten och vad LSS föreskriver. I den står det nämligen inte bara om kommunens skyldighet att "ha den personal som behövs för att meddela god omsorg", utan även att "personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift." Det torde vara den minst ålydda föreskriften av alla i LSS.
Karl Grunewald konstaterar att det exempelvis inom byggbranschen finns fastställda yrkeskvalifikationer och att man först efter prov blir behörig.
- Inget av detta finns för socialtjänstens personal. Varför? Svaret ligger i att det är ett lågavlönat kvinnoyrke som en samfälld dold politisk agenda inte vill röra vid. En i lag fastställd kompetensnivå skulle kosta för mycket.
- Det är uppenbart att det behövs en grundläggande yrkesutbildning för dem som inte har en gymnasial sådan och en kvalificerad yrkesutbildning inom Yrkeshögskolan för anställning som personal enligt LSS. För redan anställda utan adekvat utbildning behövs en i varje fall halvårslång utbildning under vilken tid vikarien ersätts med statliga medel.
- Alla måste omgående få en kompetensutbildning, skriver Karl Grunewald.
I sitt svar håller barn- och äldreminister Maria Larsson med om att det kan behövas tydligare regler om kompetens för personal inom LSS.
- Kommunerna har ansvar för att se till att personal med rätt kompetens kan rekryteras samt att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. Uppenbarligen klarar man inte den uppgiften särskilt väl, skriver Maria Larsson.
Statsrådet hänvisar till att LSS-utredningen för några år sedan föreslog "en satsning på kompetensutveckling".
Än så länge har det dock inte gett något resultat. Förslaget "bereds även fortsättningsvis i Regeringskansliet", skriver Maria Larsson.
Ett besked ger hon dock redan nu:
- Jag kommer pröva möjligheterna att fastställa en tydligare vägledning för vilken kompetens som ska krävas för arbete inom LSS-verksamheter, skriver Maria Larsson.
Kommentarer
Tack Karl för att du återigen tar strid för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Vi, som var med redan på 1970-talet har med stor oro sett hur kunskapen om funktionsnedsättningens konsekvenser alltmer försvinner.Under 1970-talet utveclades gedigna evidensbaserade kunskaper. Forskningsstiftelser som ALA och MR utvecklade nya kunskaper och Gunnar Kylén gav oss en fördjupad förståelse för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning tänker och förstår.
Specialutbildningar för personal utvecklades.
Livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning förändrades dramatiskt till det bättre.
I samband med kommunaliseringen av omsorgen togs specialutbildningarna bort.
Kommunen fick ansvar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning fick det stöd de behöver. De blev kommuninnevånare på samma villkor som andra. Men i och med att specialutbildningarna försvann minskade personalens möjligheter att ge adekvat stöd.
Vi ser idag hur personalen saknar den kunskap som behövs för att kunna ge adekvat stöd.
Det blir personer med intellektuell funktionsnedsättning som får betala priset!
Kunskap gör skillnad.
Det är viktigt att all personal lär känna individen med dess behov, förmågor och svårigheter. Men det räcker inte. Man behöver också en teoretisk kunskap
som gör att man kan tolka den praktiska erfarenheten av olika beteenden på rätt sätt.
Kognitiva funktionsnedsättningar medför svårigheter att uttrycka det man vill. När man inte blir förstådd blir man lätt förtvivlad och uttrycker det på olika sätt - ibland genom ilska, självdestruktivitet eller utbrott - något som lätt kan tolkas som beteendestörningar istället för att se det som ett språk.
Med adekvat kunskap ökar personalens möjligheter att tolka och förstå individen på rätt sätt.
Kerstin Alm, Barbro Zimmerling-Svan och Iren Åhlund
Det finns tyvärr bara en Karl Grunewald, i det här landet.
En person som än i dag rör om i grytan i syfte nå förbättringar för en grupp som har det tufft.
Han låg bakom avvecklingen av institutionerna på 70-talet var med i utvecklingen av Lss.
Vid gud hoppas och tror jag att han lyckas i det här projektet också. Mycket lovvärt och väsentligt. Att man kompetensutvecklar befintlig personalen med olika typer av kortkurser är bra, men det ska krävas en genuin kompetens av den personal som anställs idag. Sätt fart Maria Larsson
ÄNTLIGEN!!!EH
Skriv ny kommentar